Valjakten
Under dagens arbete hittade vi flera intressanta webbsidor. SMM var en av dem. På sidan fanns en hel del "faktakort" om olika valar, korten beskrev allt från vad de äter till hur hotade de är idag. Vi blev extremt upprörda när vi läste om sillvalen, idag anses den vara starkt hotad men för mindre än 100 år sen levde det drygt 100.000 individer i våra hav. Orsaken till den kraftiga minskningen av sillval är att vi under bara 30 år slaktade över 700.000 av dem. Idag finns bara 65.000 sillvalar kvar.
Sillvalen började jagas på 1800-talet efter att man nästan utrotat blåvalen. Man hade tidigare haft problem med att jaga sillval pga djurens hastighet, men vid sekelskiftet hade teknologin utvecklats. Trots att sillvalen är det näst största däggdjuret, efter blåvalen, så är jakten inte så uppmärksammad.
Vi fick inte bara föda från valarna utan vi fick även produkter som valspäck, som kokades till olja och användes till lampor, tvål och tygtillverkning. Spermacetiolja som man använde till ljus, dessa ljus brann längre och sotade mindre än vanliga talgljus. Från kaskeloten fick man ambra, som var en mycket dyrbar produkt. Ambra produceras i valens tarmar och man får antingen ut det genom att slakta en val eller så kan man hitta det uppspolat på stränder efter att valen spytt upp ambran. Ambran användes som bindningsämne i parfym, idag använder vi konstgjord ambra. Från bardvalarna fick man en annan viktig produkt, barder. Dessa användes i korsetter, paraplyn och till metspön. Vi använde dem även som tungskrapor.
För några år sen bestämde IWC att jakten på sillval skulle stoppas tills arten återhämtat sig tillräckligt. Trots detta fångade Island, som är en medlem i IWC, en sillval år 2006.
Hur kan en organisation som IWC tillåta detta? Vad är deras roll i valfångsten? De kan inte bara sitta och titta på medan vi fortsätter att jaga valar. Det måste finnas konsvekvenser för länderna som gör dessa regelbrott! Hur stort förtoende kan man ha för en organisation som inte kan ha kontroll över sina egna medlemmar?
En sillval och en människa skalenligt
// Julia W. och Abraham A.